Korpringarna, två. Hirka är fast i en värld som är döende, som saknar Kraften och ruttnar inifrån. Hennes enda bundsförvanter är en fruktad människojägare och en likfödd. Samtidigt gnager saknaden efter Rime och den värld hon kallar hemma i henne. Men långsamt inser Hirka vem hon är och vad hon har för betydelse.
Här finns titeln:
Denna var inte alls lika bra som ettan. Tung och jobbig att läsa, mycket mörkare och svårare att förhålla sig till. Slutet var så förvirrat att jag inte har orkat läsa sista delen ännu.
Inte bara det nordnorska klimatet var bistert - norska förlag visade inget större intresse för nordisk fantasy. Men envishet ger framgång och det lyckades för Siri Pettersen. Hennes fantasy- och debutroman <