Den gamle, Antonio José Bolivar Proaño, känns så nära i denna berättelse. Det är inte bara hans längtan efter att läsa utan hela hans betraktelse av det som sker runt om som fängslar. En helt otroligt fin berättelse om denna huvudperson som upptäckte att han faktiskt kunde läsa när han blev presenterad en valsedel och efter detta fantastiska ville läsa om olycklig kärlek som slutar lyckligt. Hans sätt att ta ut löständerna och vira in dem i tygstycket var målande beskrivet. En annan person som figurerar i denna berättelse är borgmästaren, även kallad fetknoppen och ers höghet. Han och den gamle drog inte jämt. Denna borgmästare kände jag att ozeloten gärna fick slita i stycken men så blev det inte. Det var också intressant att läsa om den gamles tid med indianerna och om de seder de hade. En mycket bra och lättläst bok som jag starkt kan rekommendera andra att läsa.